måndag, oktober 15, 2007

Lilla jag

Onekligen känner man sig liten när man står framför världens längsta man. Utanför Guinness World of Records. Från vår Köpenhamnsresa förra veckan.


Spenat på er
Annika

2 kommentarer:

Tesa sa...

Fniss! Där har du allt lite att se upp till! Det känns märkligt att någon kan ha varit så lång!

Annika sa...

Ja det var en konstig känsla att titta upp på honom.